Institutet för mediestudier, Norra Benickebrinken 2, 111 31 Stockholm, 08-656 78 30, info@mediestudier.se
Mediestudiers logotyp

Där bor journalisterna

Där bor journalisterna

Förord: Där bor journalisterna – där borta, inte här

På morgonen en promenad med barnen vid handen till förskolan som vanligt. På kvällen en vandring genom förorten för att möta upp kolleger och börja jobba, ensam och klädd alldeles som vanligt.

Och så tillbaka – klädd som en krigskorrespondent i skyddsväst och med säkerhetsvakter i släptåg. En märklig känsla att peka ut barnens förskola för de välväxta vakterna.

När Sveriges Radio och flera andra medier skulle bevaka husbykravallerna beslöts att reportrar på plats skulle bära skyddsväst och stödjas av vakter. Den omsorgen om de anställdas säkerhet är svår att kritisera. Skadegörelse och visst våld hade förekommit dagarna innan, även mot journalister. Men när en reporter bor i den förort hen ska skildra – då framstår sådana åtgärder plötslig som absurda. Det är då man får syn på hur ovanligt det är att vi journalister bor i miljonprogramsförorterna kring de stora städerna.

För snart tio år sedan undersökte Kerstin Ekberg var i landet den svenska journalistkåren bodde. Det visade sig att flest journalister bodde i Stockholm. Och allra tätast bodde de på Södermalm i Stockholm. I storstädernas förorter och i typiska industrisamhällen var det däremot glest mellan journalisterna. (Här bor journalisterna, Sim(o) 2007)

Nu har Institutet för mediestudier gjort om undersökningen. Vi ville förfina granskningen och vi ville se om något hade förändrats på nästan ett decennium. Och vi ville presentera uppgifterna mer detaljerat än tidigare varit möjligt – med en särskild webbsida på journalisterna.mediestudier.se. Där kan vi alla exempelvis ta reda på hur snedfördelat journalisterna bor i just vår kommun. Tre av tio journalister bor i Stockholms stad. Nästan hälften i Stockholms län. Ingen journalist bor enligt studien i Gnosjö eller i tio andra kommuner. Bara 56 personer bor i någon av de 20 kommuner som SKL definierar som glesbygdskommuner. Och: i Stockholmsstadsdelen Rinkeby-Kista är ”journalisttätheten” bara obetydligt högre. Journalisterna är snedfördelade över land och stad ur många aspekter.

I denna skrift redovisar vi de viktigaste slutsatserna från undersökningen. Men dessutom diskuteras den av journalister och forskare med olika erfarenheter och insikter. Sakine Madon skriver ur sitt dubbla periferiperspektiv från förort och landsortsstad om vikten av att bredda journalistkåren för att låta kompetensen stå i centrum. Rouzbeh Djalaie, Bertholof Brännström och Jonas Nordling ger sina perspektiv på frågan. Mats Svegfors diskuterar vad just bostadsort och därmed följande erfarenheter betyder för journalistiken – och blickar framåt mot en tid när journalistyrket inte längre . Och sist men inte minst ger Jenny Wiik, medieforskare i Göteborg, en skicklig bild av vad forskningen vet om hur representativa journalisterna är för befolkningen i stort och vad det betyder för journalistiken.

Vi tackar för hjälp från Svenska Journalistförbundet med uppgifter om i vilka postnummerområden de yrkesaktiva medlemmarna bor. Att undersöka just denna grupp är det rimligaste praktiskt genomförbara sättet att närma sig en undersökning av yrkeskåren journalister. Databearbetning och analys har gjorts av Leo Wallentin och Jens Finnäs från frilansbyrån Journalism++, och statistikern Love Hansson. De svarar också för resultatpresentationen på webben och har tillsammans med Kerstin Ekberg skrivit avsnittet som presenterar resultaten. Kerstin Ekberg har också skrivit en analys av resultaten och deras betydelse.

Vi hoppas att denna undersökning ska ge underlag för en livlig och välgrundad debatt om journalisters yrkesroll – och inte minst om journalistikens kvalitet.

Där bor journalisterna

Spelar det någon roll för läsaren, lyssnaren och tittaren var journalisten, som skriver och fyller nyhetsmedierna med innehåll, själv bor? Ja, vi som har gjort den här rapporten tror det.

Låt oss ta ett exempel. En pojke slås medvetslös av en grupp jämnåriga. Han kämpar för sitt liv men dör på sjukhus några dagar senare. Det är dagen innan han ska fylla 17 år. Tre jämnåriga häktas för misshandel och grovt vållande till annans död. Det här hände för några år sedan på Kungsholmen i Stockholms innerstad och rapporteringen var omfattande, bred och djup. Många olika aktörer fick komma till tals. Ungdomar som var med på den fest som föregick misshandeln berättade, liksom skolkamrater, föräldrar, rektorer och givetvis folk från polis och rättsväsende. Både åklagare och försvarsadvokater intervjuades, liksom offrets föräldrar.

Men misshandeln ledde inte till att bilden av hela Kungsholmen förmörkades. Det blev inga reportage om att vanligt folk inte vågade gå ut på kvällarna eller att denna stadsdel präglas av fylla, våld och brott. Alkohol förekom men medierna skrev inget om den omfattande spritlangning, som måste ha varit en förutsättning för brottet. Rättsväsendet utredde inte heller den saken. Kungsholmen är fortfarande en trevlig del av Stockholm för invånare och besökare, om man ska gå efter mediebilden. Tidningarna har massor av nöjes- och kulturtips från denna stadsdel.

Fundera en stund över hur rapporteringen hade sett ut om samma sak hade hänt i Fittja eller Tensta, i Angered eller Rosengård. Formulerat på ett annat sätt: Varför blir det så att negativa historier, sanna eller osanna, om ett visst bostadsområde både hamnar i tidningen och präglar bilden av området? Samtidigt som andra områden nästan bara får bra press? Och om något negativt händer, så betraktas det inte som ”typiskt för Kungsholmen” på samma sätt som det skulle betraktas som ”typiskt för Fittja”.

Och fundera på hur intensiv och hur finkalibrerad mediebilden är av Göteborg jämfört med Gäddede, av Malmö jämfört med Malå. Eller för den delen av Norrmalm jämfört med hela Norrland.

Kan den här skillnaden i medierapporteringen bero på var journalisterna själva bor? Den frågan är upprinnelsen till den här rapporten.

Där bor de

Det är nästan tio år sedan undersökningen ”Här bor journalisterna” gjordes för första gången. Undersökningen fick stort genomslag och refereras fortfarande till i medierna.

I dag ställer vi frågan igen: Var bor journalisterna? Det korta svaret är nu, liksom då, att journalisterna bor i storstäderna. Sedan 2007 har det skett en viss förflyttning mot storstadsregionerna, dock inte större än den hos befolkningen i stort. Snedfördelningen består.

34 procent av journalisterna bor i Stockholms kommun, att jämföra med 9 procent av landets befolkning. Nästan hälften, 45 procent, av journalistkåren bor i Stockholms län, att jämföra med 23 procent av befolkningen. Koncentrationen av journalister till Stockholm är alltså massiv.

Kommunerna där det bor flest journalister
KommunAntal journalister
Stockholm4 460
Göteborg716
Malmö703
Nacka278
Uppsala267
Umeå251
Solna247
Lund196
Luleå164
Norrköping163

På journalisterna.mediestudier.se kan du se hur läget är i var och en av landets kommuner – hur många journalister som bor där och i vilka områden de klumpar ihop sig.

I alla de här kommunerna bor det många människor, så vi har även undersökt hur många journalister det finns i förhållande till antalet invånare i varje kommun. Snittet i hela landet är 1,4 journalist per tusen invånare. Stockholm ligger i topp med 4,9 journalister per tusen invånare. Därefter följer Solna, Nacka, Lidingö, Malmö, Luleå och Falun, Umeå, Värmdö, Vaxholm, Sundbyberg, Lund, Karlstad, Karlskrona och Östersund samt Sundsvall, Kalmar och Gotland. I dessa 18 kommuner bor fler journalister än det skulle göra om de var jämt fördelade över landet. Det är värt att notera att åtta av dessa journalisttäta kommuner finns i Stockholms län. I Växjö, Danderyd, Ekerö och Härnösand finns 1,4 journalister per tusen invånare, vilket är genomsnittet i hela landet. I alla andra kommuner bor journalisterna glesare.

Men mest intressant är inte i vilka kommuner och postnummerområden journalisterna bor, utan snarare i vilken typ av områden de bor. Vilka är deras grannar? Vilken verklighet är det journalisterna ser när de kliver ut genom sin ytterdörr? Och kanske framför allt: Vilken verklighet ser de inte?

Där bor de inte

Vill man vara säker på att inte behöva träffa en journalist ska man bege sig till Gäddede i Strömsunds kommun i nordligaste Jämtland. Gäddede är Sveriges mest ”journalistisolerade” plats om vi går efter postnummerindelningen. Här är det mer än fem mil, eller närmare en timmes bilkörning, till ett postnummerområde där det bor en journalist.

Strömsunds kommun är typisk för de kommuner där det bor få eller inga journalister. Det är en utpräglad glesbygdskommun, med låg tätortsgrad och utan större stad. Folkpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet är svaga, och Socialdemokraterna är starka.

Journalisterna är mest underrepresenterade i glesbygdskommuner och industrikommuner. I de 20 kommuner som Sveriges kommuner och landsting definierar som glesbygdskommuner bor sammanlagt bara 56 yrkesverksamma journalister. Det är 0,3 journalister per tusen invånare.

I områden där Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är starka bor det generellt få journalister. Den trenden står sig för övrigt inte bara sett till hela riket, utan återkommer på lokal nivå i nästan alla större städer. Och Gäddede är typiskt för en journalistgles ort: Långt från centralorten. Orterna där journalister är överrepresenterade är undantagslöst respektive läns residensstäder eller centralorter (eller förorter till dessa).

Det finns elva kommuner där det inte bor några yrkesverksamma journalister alls, enligt vår definition: Dals-Ed, Gnosjö, Gullspång, Laxå, Ljusnarsberg, Markaryd, Ockelbo, Olofström, Ragunda, Svenljunga och Uppvidinge. I dessa elva kommuner bor drygt 74 000 invånare.

Här är det glesast mellan journalisterna
KommunJournalister per tusen invånare
Gnosjö0
Uppvidinge0
Markaryd0
Olofström0
Dals-Ed0
Gullspång0
Svenljunga0
Laxå0
Ljusnarsberg0
Ockelbo0
Ragunda0
Strömsund0,08
Oxelösund0,09
Åtvidaberg0,09
Töreboda0,11
Mellerud0,11
Eda0,12
Klippan0,12
Kungsör0,12
Åstorp0,13

De kommunerna utgör extremfallen, men faktum är att journalisterna är underrepresenterade i nästan hela Sverige. I 268 av 290 kommuner bor det färre journalister än det skulle göra om den geografiska spridningen var representativ för befolkningen. I gengäld är de största städerna extremt journalisttäta.

Att journalisterna bor i storstäderna är förstås en naturlig följd av att det är där jobben finns. Men segregationen finns också inom städerna. Trots att det bor över 4 000 journalister i Stockholms kommun, finns det även i huvudstaden vita fläckar på kartan.

I Stockholm bor de på Söder

Vår undersökning visade redan 2007 att Södermalm är Sveriges mest journalisttäta område. I dag är var hundrade invånare där journalist. I Rinkeby-Kista är motsvarande siffra en på tvåtusen, en nivå av underrepresentation som motsvarar den i många glesbefolkade småkommuner och små industriorter – extrema skillnader trots att avståndet mellan stadsdelarna är mindre än två mil.

Journalisttäthet i Stockholms stadsdelsområden
StadsdelsnämndJournalister per 1 000 inv.
Södermalm10,4
Hägersten-Liljeholmen7,4
Skarpnäck7,1
Kungsholmen6,2
Norrmalm6
Enskede-Årsta-Vantör4,1
Östermalm3,7
Bromma3,6
Älvsjö3,1
Farsta2,4
Spånga-Tensta1,4
Hässelby-Vällingby1,3
Skärholmen1,1
Rinkeby-Kista0,4

När man tittar på den här tabellen och jämför med motsvarande uppgifter i den förra undersökningen kan vi se att Södermalm i Stockholm fortfarande är den plats där journalisterna helst bor. Nytt är att områdena strax utanför Södermalm blivit mer populära. Det gäller Hägersten, Liljeholmen och i Skarpnäck. Kanske är områdena längs tunnelbanans linjer söderut på väg att bli ”det nya Söder”.

Journalisterna bor glest i de fattigaste och rödaste delarna av Stockholm. De bor inte heller så tätt i de allra mest välbärgade områdena, men väl i en trygg medelklassomgivning där utbildningsnivån generellt är hög. Detsamma gäller för Göteborg och Malmö. I Göteborg bor flest journalister i stadsdelarna Kungsladugård, Masthugget, Majorna, Olivedal och Änggården. I Malmö bor flest i Västra Sorgenfri, Möllevången, Rörsjöstaden, Rådmansvången och Gamla Staden.

Låt oss titta närmare på några av de platser där det bor påfallande få journalister.

I Norrköpings kommun bor 163 journalister i vår undersökning. Därmed ligger staden nära genomsnittet i landet när det gäller journalisttäthet. I Norrköping finns huvudredaktionen för Norrköpings Tidningar och Folkbladet och både Sveriges Radio och Sveriges Television har sina redaktioner på Västgötebacken intill det gamla industrilandskapet i centrala staden. Och det är här i centrum som de flesta journalisterna bor. Andra stadsdelar är helt eller nästan helt journalistfria. Tar vi riksväg E22 från Norrköping mot Kalmar så passerar vi dem. Först kommer Hageby och lite längre ut hela Navestad. I de här trakterna bor stora delar av Norrköpings arbetarklass och ganska många arbetslösa. När vi läser om trakten i pressen så är det oftast tråkigheter. I valen röstar man på Socialdemokraterna och ibland Sverigedemokraterna, om man röstar alls. Valdistriktet Hageby-Mamre, som ligger mellan egentliga Hageby och Navestad, sticker ut. En röd del av stan, där 44 procent av väljarna stödde socialdemokraterna i senaste riksdagsvalet och sju procent stödde vänstern. Sverigedemokraterna samlade 20 procent av rösterna och det är nästan lika mycket som de borgerliga allianspartierna tillsammans (22 procent). Hur många journalister? Mellan noll och två. En tydlig illustration till vad vi har funnit i hela undersökningen. Där många röstar på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna bor nästan inga journalister. Vi åker vidare till Södertälje, en stad som då och då hamnar i mediefokus. Här finns drygt 90 000 invånare och 51 journalister. En journalisttäthet bara snäppet över Rinkeby-Kista, 0,6 per tusen invånare, trots att det även i Södertälje finns en lokal morgontidning, Länstidningen LT, och Sveriges television just har öppnat en ny redaktion. Journalisterna bor i centrum eller mer lantligt i Järna, Hölö eller Enhörna. Däremot är det glest mellan dem i de stora hyreshusområdena i Ronna och Hovsjö. I Södra Ronna, och området längs Gamla Enhörnavägen och Gamla Strängnäsvägen, bor tre journalister. Vi vet inte exakt var i detta område. Annars är det helt fritt från journalister i hela nordvästra Södertälje med stora stadsdelar som Ronna, Hovsjö, större delen av Lina och Karlhov. Det är här Södertäljes stora befolkning med rötter i Mellanöstern bor tätt.

Få bor bland invandrare

Det här var exempel från två städer. Hur ser det då ut i landet som helhet? Ett tydligt mönster är att det bor väldigt få journalister i de mest invandrartäta områdena. Vi har analyserat sambandet mellan antal journalister och andel utländska medborgare på valdistriktsnivå. Vi vet sedan tidigare också att andelen utländska medborgare och andelen utlandsfödda följs åt. Genom att studera valdistrikten kan vi i städerna på sina håll komma ner till nästan kvartersnivå, vilket ger en väldigt finkorning bild av journalisternas spridning. Följande tre figurer visar andel utländska medborgare på höjdled och antal journalister per valdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö i sidled. Varje prick motsvarar ett valdistrikt. Ju högre upp prickarna ligger, desto fler utlandsfödda. Ju längre till höger, desto fler journalister.

Andel journalister jämfört med andel utländska medborgare i tre storstäder
Stockholm Stockholm Göteborg Göteborg Malmö Malmö

I alla tre städerna ser vi samma mönster. Där det bor många utländska medborgare (långt upp i graferna), där bor det få journalister. Och omvänt: Där det bor flest journalister (långt till höger) är andelen utländska medborgare liten. Att det ligger så många punkter nere till vänster beror på att det i de flesta valdistrikt endast bor enstaka journalister.

Intressant nog är det här sambandet svagare så snart vi lämnar de tre storstäderna. I övriga större svenska städer är journalisterna mer jämnt fördelade mellan olika typer av områden. Men som vi såg i Norrköping och Södertälje finns även utanför de största städerna klara mönster. Liknande detaljstudier kan var och en göra med hjälp av de uppgifter som nu finns publicerade på Mediestudiers hemsida.

De bor där få röstar på S eller SD

Den här undersökningen säger ingenting om vilka partier journalister röstar på. Däremot vet vi hur man röstar i grannskapen där journalisterna bor.

Sett till hela landet finns två tydliga samband: Journalister bor i områden där Miljöpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Feministiskt initiativ har förhållandevis många sympatisörer. Journalister bor däremot inte där Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har sina starkaste fästen.

En förklaring som ligger nära till hands är att journalisterna bor i storstäderna, som röstar enligt just det mönstret. Men faktum är att sambandet kvarstår även när vi studerar förhållandena inom städerna var för sig.

Här är till exempel Stockholms valdistrikt med andel röster på Miljöpartiet på den lodräta axeln och antal journalister på den vågräta axeln. Varje prick motsvarar ett valdistrikt, och ju högre upp pricken ligger, desto fler miljöpartiväljare finns det i distriktet. Ju längre till höger, desto fler journalister.

Röster på Miljöpartiet och antal journalister i Stockholm
Plott-diagram över röster på Miljöpartiet och antal journalister

Journalisterna bor oftare där man röstar miljöpartistiskt. Motsvarande bilder för Moderaterna, Feministiskt initiativ och Folkpartiet ser snarlika ut. För Sverigedemokraterna, å andra sidan, är tendensen den omvända. Här är Sverigedemokraternas valresultat i valdistrikten i Malmö kommun jämfört med hur tätt journalisterna bor:

Röster på Sverigedemokraterna och antal journalister i Malmö
Plott-diagram över röster på Sverigedemokraterna och antal journalister

I de valdistrikt där Sverigedemokraterna får över 15 procent bor det väldigt få journalister.

För Socialdemokraterna är sambandet snarlikt: Många socialdemokrater – få journalister. Just detta är det starkaste sambandet vi har hittat i vår undersökning.

Ett annat sätt att analysera valresultat är att titta på valdeltagande i riksdagsvalet 2014. Här ser vi ett samband som påminner om det vi såg för utländska medborgare.

Högt valdeltagande där journalisterna bor
Plott-diagram över valdeltagande och antal journalister

I de områden där valdeltagandet är lägst bor det få journalister. Och precis som i fallet med utländska medborgare, är sambandet starkast i Stockholm, Göteborg och Malmö. I andra större städer är journalisterna – generellt – jämnare fördelade på olika typer av områden, även om en viss trend fortfarande går att skönja.

Så vad betyder boendet?

Hur var det vi funderade om den tragiska dödsmisshandeln på Kungsholmen i centrala Stockholm? Varför präglade den inte hela mediebilden av den stadsdelen? Medan liknande händelser i andra stadsdelar präglar bilden av dem? Kanske spelar det roll var journalisterna själva bor? På Kungsholmen och Essingeöarna, med postnummer 112, bor drygt 420 journalister. De bor betydligt tätare på Södermalm, men Kungsholmen ligger tillsammans med Hägersten-Liljeholmen och Skarpnäck i toppskiktet av journalisternas Stockholmsliga och därmed i Sverigeligan. Journalisterna känner sig hemma här och det märks när de skildrar området.

Rättelse

I en tidigare version av den här texten stod felaktigt ”utrikes födda“, när det var utländska medborgare som avsågs.